Vanliga frågor

Vad innehåller en vind-och produktionsanalys

Arbetet med en vind- och produktionsanalys och utvärdering omfattar bland annat följande moment:

- Projektering och upphandling av mätmast
- Införskaffande av nödvändiga tillstånd, till exempel tillfälligt bygglov
- Markarbeten och montering av mätmast coh tillhörande utrustning
- Ansvar för bygg-och arbetsmiljösamordning (”BAS-U” och ”BAS-P”)
- Underhåll och service av mätmast och tillhörande utrustning
- Insamling av vinddata
- Kvalitetskontroll av vinddata
- 5 st. driftrapporter, leverans avrannan månad
- Vindanalys inklusive osäkerhetsanalys
- Produktionsberäkningar, inklusive osäkerhets- och förlustanalys
- Nedmontering av mast

Vad får jag som kund ut av en vind-och produktionsnalys?

Tillförlitlig kunskap om vindförhållandena på den undersöka platsen samt förslag på hur produktionen kan optimeras, så kallad micrositing.
Kunskapen levereras genom personliga kontakter och i nedan dokumentation:
- Fem driftrapporter som beskriver hur mätningen och analysen ser ut i de olika tidpunkterna
- En årsrapport med analysresultat

Ovan driftrapporter ger en tidig indikation på om området lämpar sig för vindbruk. Årsrapporten, eller vindutvärderingsrapporten som den också kallas, är ett nödvändigt underlag vid:
- Beslut om fortsatt projektering
- Finansieringsbeslut
- Upphandling av vindkraftverk

Varför behöver vi bygga ut vindkraften i Sverige?

Det finns flera anledningar till att det satsas på vindkraft just nu. En grundläggande anledning är att vinden är en förnybar resurs och att vindkraft inte ger miljöfarliga utsläpp eller restprodukter. Att satsa på ny förnybar energi är också ett sätt att öka försörjningstryggheten och minska sårbarheten i energisystemet. Förutsättningarna för vindkraft i Sverige är dessutom goda. Vårt land ligger inom det så kallade västvindbältet, med en högre genomsnittlig vindhastighet än många andra länder.

Sveriges energipolitik syftar till att underlätta omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle genom att effektivisera elanvändningen, underlätta övergången till förnybara energislag och se till att den elproduktionsteknik som används är miljömässigt acceptabel. Regeringen har sagt att 2020 ska 50 procent av all energi som förbrukas i Sverige komma från förnybara källor. Eftersom uran inte är ett förnybart bränsle kommer idag cirka 40 procent av Sveriges energiproduktion från förnybara källor. Vindkraft anses vara det förnybara energislaget med störst potential, både i Sverige och internationellt.

Satsning på mer vindkraft bidrar också till att minska utsläppen av koldioxid, något som Sverige och övriga EU-länder åtagit sig att göra för att bromsa den pågående klimatförändringen. Även om nuvarande elenergiproduktion är nästintill fri från koldioxidutsläpp är behovet av el större än vår egen produktion, vilket gör att vi måste importera så kallad marginalel från dansk, tysk och finsk kolkondens. Genom att öka vår förnybara och koldioxidfria elproduktion kan vi minska utsläppen i dessa länder.

Subventioneras vindkraftsutbyggnaden av staten?

Tidigare fanns den så kallade miljöbonusen som betalades ut som en ersättning för vindkraftens fördelar. Miljöbonusen låg som högst på 18,1 öre/kWh 2002 och trappades därefter stegvis ner. 2009 var sista året som miljöbonusen betalades ut och då endast till havsbaserad vindkraft. Det riktade statliga stöd som finns idag är stödprogrammet för ” Teknikutveckling och marknadsintroduktion i samverkan”, kallat Vindpilotprojektet. Programmet beviljades 350 miljoner kronor för perioden 2008-2012, pengarna har fördelats på ett mindre antal utvecklingsprojekt.

Liksom all annan förnybar elproduktion stöds vindkraft av elcertikfikatsystem, som är ett marknadsbaserat stödsystem. Tanken med elcertifikatsystem är att stimulera och öka elproduktionen från förnybara energikällor.

I korthet innebär elcertifikatsystemet att producenterna får en extra intäkt utöver själva försäljningen av el. Berättigade till elcertifikat är bioenergi, viss vattenkraft, vindkraft, solenergi, vågenergi, geotermisk energi och torv. Som elkonsument betalade man under 2009 cirka 8 öre/kWh till elcertifikatsystemet varav ca 75 % gick till producenterna. Elcertifikaten tilldelas utifrån hur många megawattimmar förnybar el som anläggningen producerar. Under 2009 gick närmare 63 procent av certifikaten till biobränsleanläggningar och 16 procent till vindkraftsanläggningar. Av inbetalade 8 öre/kWh gick alltså knappt 1 öre/kWh till vindkraften.

Mer information finns på Energimyndighetens hemsida – Vindpilotprojektet, om elcertifikat, samt rapporten ”Elcertifikatsystem 2010″

Vad ingår i Triventus Consultings förstudie?

Vårt koncept bygger på flexibilitet och innehållet i förstuiden bestäms utifrån varje enskilt fall och kundens önskemål. För att göra en enklare initial bedömning av projektets möjligheter erbjuder vi ett baspaket som innehåller följande delmoment:
- Beräkning av produktionspotential
- Rekommendation av lämplig produktionsanläggning
- Översiktlig lokaliseringsanalys
- Ekonomiska förutsättningar

I en mer omfattande förstudie kompletteras den initiala bedömningen med till exempel dessa delmoment:
- Lokal och /eller regional marknadsanalys
- Uppskattning av miljövinster och miljöpåverkan
- Råvaruinventering – potentiella råvaror som finns inom ett givet geografiskt område identifieras och karakteriseras
- Råmaterialstudie – identifierade råvaror testas i ett laboratorium bland annat med avseende på lämplighet för rötning och gaspotential
- Förutsättningar för biogödselhantering

Vilken potential finns det för en biogasanläggning här?

Det första steget mot en lyckosam investering är att noggrant undersöka de lokala förutsättningarna för biogasproduktion. Utan bra underlag är det riskabelt att påbörja den omfattande projekteringsprocessen.
En förstudie, där anläggningens storlek och användningsområde styr studiens innehåll och omfattning, är grunden till ett lyckat projekt.
Om förstuiden till exempel rör fordonsgas behövs en analys av den potentiella gasmarknaden, om det istället handlar om kraftvärme behöver förutsättningarna för anslutning till elnät och avsättning för producerad värme utredas.

Vem anlitar Triventus Consulting?

Vi arbetar med en bred kundbas. Våra uppdragsgivare återfinns inom kundsegment som markägare, projektörer, skogsbolag, energibolag, myndigheter, utbildningsinstitut med flera. Det ger dig som kund stora fördelar då våra konsulter har många erfarenheter och infallsvinkar på olika lösningar.

Vår flexibilitet i våra uppdrag innebär att vi hittar den bästa lösningen gemensamt med kunden i respektive projekt.

Hur arbetar Triventus Consulting?

Vi arbetar olika beroende på kund och uppdrag.

Många av våra stora kunder har ett upprättat ramavtal som löper under en lång period som det sedan enkelt avropas ifrån med ett beställnigsförfarande. I dessa fall har vi även implementerat ett kundansvarskoncept som gör att du som kund har en fördjupad relation med oss som konsult.

Är du en ny kund som vill ha hjälp med ett uppdrag eller projekt så sker ett traditionellt offertförfarande. Vid en beställning startar projektet med ett uppstartsmöte där du får träffa teamet som ska jobba med dig.

Vi kan arbeta löpande per timme, paketpris eller fastpris variant på en del av våra produkter. Vi tillämpar ABK09 som allmänna bestämmelser i våra uppdrag.

Hör gärna av dig till oss om du vill veta mer.